Är väldigt deppig nu för tiden! Saknar hem! Ja jg vet, detta är en konsekvens av ett dåligt beslut, skulle inte vara mer än rätt att jag sitter som jag gör, men det gör mig heller inte omänsklig! Det är inte kul att vara "överkänslig", att ta på sig allas problem och humör !
Måste lära sig att sätta gränser!

Trots deppigheten så skrattar jag mycket! Satt med två underbara personer nyss i flera timmar och utväxlade idiotiska saker vi gjort! Haha ja vad fan vilket liv man haft! Bara satt ock skratta! Ny så där i efterhand så kan man se dom här små roliga sakerna i egentligen dom lite sorgliga/pinsamma stunderna! Tror det är jävligt viktigt att försöka hitta humorn eller återminstånde försöka minnas dom här ljusstunderna man varit med om! Skulle man bara känna sorgen, ångesten och skammen så hade man gått under! Eller bli en bitter kärring med 50 katter, NEJ tack!!!

Vad glad jag blir när jag ser i besökstatestiken att det är så många som läser min blogg trots att den ibland kan vara jävligt tråkig! Som idag :) men på nåt sätt är det jävligt skönt att läsa om andras liv, patetiskt som rolig och bara för en stund inte tänka på sitt eget liv med allt vad det innebär :)

Sitter i vanlig ordning och lyssnar på julmusik och njuter:) men får väl försöka vara social kanske!!

Ta hand om varann! Ellen <3