Satt nyss i terapi, för mig var det väl inte någon större framgång i mitt kaotiska huvudet, men för min stackars terapeut var det dessto större jobb, är det illa när inte ens han förstår sig på mig som har jobbat här sen 1973!? Huff fan inte lätt att vara knäpp!!

Kom för fan inte upp i morse, fick rulla mig ut sängen , aldrig i mitt liv haft så ont i kroppen och blå med! Gick hård match med boxningssäcken! Tror han vann överlägset! Lyckades dock sparka sönder hela jävla undersäcken så sprang fort från gymmet "jag har inte gjort nåt?"

Personalen frågar jämnt vad jag tänker på, försvinner till en helt annan dimension under ett bara random samtal, men kan fan inte svara på det. Ärligt talat så tänker jag HELA tiden men kan aldrig sätta fingret på spesifikt vad jag tänker! Och samma med känslor, har jag ångest eller mensvärk? Vette fan!!

Idag finns det absolut inget att göra! Ingen aktivitet så man sitter bara och pimplar kaffe, är fan så speedad så vet inte vart jag ska göra av mig själv, och då pratar jag mycket mer än vanligt vilket betyder illa! Fattar inte att folk orkar med mig, orkar ju inte ens med mig själv! Sprang in på rummet lite nu så dom får lite andrum! Man får lite dåligt samvete för att man är "tjötig" men och andra sidan så kan dom faktiskt gå eller säga till mig att hålla käften ?

Ta hand om varann! Ellen ?